uttrockte en stark rörelse. Det skall blifwa fö! uttropade han med fyrfa, jag fan ide uthärda att fe detta längres oc härwid kastade han fira armar omfring hennes hals, och blandade fina tårar med hennes. Tar wid godt mod, älskade mober, fortfor han, äterhemtande fig. Jag wil blifwa skräddare, och sedan jag kommit till detta beslut, will jag också bli en bra skräddare. Ja, antingen skall jag bli en arbetare af förfta fort, eller ocksa ingen. mTänE wäl efter, innan du beslutar dig, swarade Johanna, glad. men rädd att draga fördel af en kanske blott för ögonblidet uppwäckt känsla. Jag har tänkt, swarade han, med fasthet — jag har destämt mig, och jag wil förblifwa mid mitt beslut. Så gif mig nu ett profardete, ty jag wil begyu na på allwar i denna qwåll. Johanna upplyfte fina ögon och hänr der mot himlen. Må då Gud wälsigna dig, och gifwa dig framgång! fade hon, innerligt, oc tillade med en öm blid på fin fon: Om du ide blir kärare för nägon annan ger ö ö