mgifwit ett par cessioner som hår åter ntraffat. Man klagar öfwer wåra bans er och innefattar gerna såwål filialer, om prwata i samma for kastelsedom. Hioad Nälarebanken beträffar, war def ålgård ut öfwerraska sina kreditivinnehafware med en oangenäma julklappen af en dråde törtad uppsagning af 25 procent å tredi ibeloppen, en mycket klandraod åtgård, om ben och funde råttsardigas med ett; reglemente, fom deraf wisar normåndighe en, i anseende till sagde banks mamskade förråd af R. Et. Banks setloar. Någon dylik åtgzätv har mun mal ide sorworf hwad harwarande Filialdank beträffar men def görande och låtande äro i alla fall ingalunda från allt klander fredade. ———— Förmodligen tyder mången, att en bants hjelpsamhet i lånewäg bör, utan anseende till personen, stå öppen for hwar och en fom lemnar nödig sakerhet för hwad han begår, och år derjöre bojd att betratta fås fom mannaman bwarje apywifande från denna regel, likasom afslaget på en låneansökan för honom innebär anledningar till bittert klander, ifall man tror sig weta att högre belopp, utan att såkerheten warn storre, samtidigt blifwit på andra hander utlemnade. Will man för öfrigt, med tillbakasattande at allt enskilt massnoje eller klander, bedomma en banks operationet ur den synpunkten, fom i alla fall är den enda riftiga och wåsendtliga, namligen ur den allmänna upttans; få måste man medgifwa, att åtminstone under nårwa: rande förhållanden denna också båst befor Drag derigenom att få många fom mejliyt blifwa i lanewäg hjelpta, naturligiwis un: der förutsattumg att hwar och en mattar stalla fulllomlig fåferhet. — J pår inkommo till härwarande Räds husrätt ansokumgar om cessioner för han: delsdolhällaren And. Lundberg, sargaren Sedelius och handlanden Winrom. — Rorande det aj oss upptagna ryliet om att skieppet Daniel Elssirand stulle marit utsatt for något äfwentyr med fjörof ware, hafwa wi frän wederborande redert erhallit den upplysning att för dutta rykte icke finues ringaste grund. Wi bedja dersore wånstaplissen alla de redaoltioner, synnerlizan de Stockholmska, jom efter op möjligen tommit att reproducera dena rykte att wed jnaraste fåsta aumänhetens uppmårfsamhet på denna wår jörklaring. — Att från detta fartpg, fom i fjol Hår: ifrån afgid med destination på Sitnep, ännu inga underrättelser ingatt, eger wie serligen fin uttighet; men också har man ännu ide haft stal att wanta några dylit.. — Från Ckellefteå strifwes i der ut fommande Tidning: Wintern fortfar att wara mild och mac: fer. Snoförer år mycket godt efter allmanna wagarne; i skogarne åter ar det mine dre godt, emedan den sno, som fallit, ej förslar att tacka stubbac och stenar, hwar: före forslingen af skogsprodutter ar un: derkastad betydliga swarigbeter. Wore ej penningebristen få stor, skulle säkerligen skogen få na orord denna winter; men nu twingar nöden att anlita den, ehuru swårt ätkomlig den för ouUrådlig snö ån är.