dare började sitt bandtwerk i grannskapet, wid samma tid då Colin blef oförmögen att arbeta sjelf, drogos många funder äfwen derigenom bort. Allt ifrån det olycksbändelsen skedde, war dock Johannas största farhäga den, att Collir, då han nu icke mera kunde arbeta, skulle destomera hejdlöst öfwer. lemna fig åt dryckanskapen. Jcke heller misstog hon fig bäruti. Hittils hade han dolt fin begärelse genom att blott lemna rum åt den i hemmet, eller i fina för troligaste wänners hue; men nu stannade ban småningom allt oftare och alt längre på frogen, och den fruktan fom ban förut haft för att blifwa anfedd fom en drinkare, förswann mer och mer. Johanna hade längeien lärt fig att skära till, och gjorde det nu mästerligt. Äfwen Colin ertände ait bon aldrig onödigt ödde bort en enda tum klåde, och fom sömmerska kunde ingen wara raskare oc stickligare än hon. Kunde hon blott ba fått den swärigheten öfwerwunnen, att behöfwa gå til andras hus, taga mått od) profwa, få skulle hon kunnat berga sig utan Johnson, blott med tillfällig hjelp. Men Johnson nedsatte fin