Norrländska Korrespondenten – 13 februari 1858, sida 3

wanliga liflighet, sprang efter doktorn, twertemot fin hustrus råd, fom påftod att det ide lönade mödan, emedan Collin redan hade döden målad i sitt ansigte. Men wid läkarens underföfning befanns det att han wal war illa skadad, men ide till lifwet. Han hade brutit högra fotleden, och krossat tre finger på högra handen, få att ätminstone twå måste afskäras. Det war således tydligt, att han aldrig skulle funna sköta sitt handtwerk mer. Den stackars Johanna blef för en stund öfwerwäldigad af denna owäntade olycka; hon gaf fritt lopp åt en sträm af tär rar. Men det funde nu wara nyttigt för henne, att hon ej hade tid att öfmer: lemna fig åt smärtan; hon hade blott twå dagar qwar, tills den beställda forge drägten skulle wara färdig, oh hon be flöt derföre att falla Brun tid bjetp mer sömmen. Martha erbjöd fig art biträda med att waka hos den sjuke. Miller lyckades att skaffa en ung man fom kunde blifwa henne till waraktig hjelv i hanvdtwerket. Collin led mycket, war sjuk i många dagar, och behöfde beständig wärd. Jos