TCLC— — — Ommmnm -p Äl flidor måste fe wåra föräldras fel, och ju mer man lår of hwad fom är rätt, ju tydligare märka wi hwad andra göra orått. O, det år smårtsamt att fe mot. satsen hemma mot brad man får lära i stolan att är rätt. Jovagna suckade djuvt. Ti hafwa alla tillrädligt att göra, fade hon, med att wata öfwer wärt eget uppförande, utan att döma öfwer andras. Och i wissa fall är det wär pyligt, att HifMlura wåra ögon för hwad wärt hjerta för: dömer. nPMamma, swarade Richard hastigt, med något af den retlighet fom åtföljde bang sjutligyet — ingen far kan för blinda den sons ögon fom han har uppe fostrat, oc ingen fon fan, om han will aldrig få gerna, illsuta ögonen för fin fars fel, isynnerhet om Hang moder får lida of dem, Man fan wål låta bli att tala öppet emot honom, eller öpvet om honom med kamraterna, men ju äldre man blifwer, ju kallare blifer man mot en sädan fader, någonting uppfstiger i hjertat, fom man wäl icke will ertänna, men derfore ide fan öfwerwinna. Jag förstär dig ide. fade hans moder.