Norrländska Korrespondenten – 10 februari 1858, sida 2

icke war tillskuret, och att hon fruktade att göra Detta, emedan det war Åt en mycket nogräknad fund. Collin mumlade något mellan tänderna af orälighet, sprang in i boden på några ögonbdlick, od fom sedan ut, rovande höst: IJag fan ide stanna för att sluta utskärningen, men jag har skurit få mycket att det räder till för i dag och i morgor; få maren flitiga nu, och goddag med er. J samma ögonblick sprang Collin urp i giggen bredwid Simmons, gjorde en klarsch med piskan, och inom några mis nuter woro de ur sigte. Så fort Johanna flutat fina hushålls testyr, angrep hon arbetet med kaft. Richard, fom öm: älskade fin moder, och wer nu en fjortor årg yngling af owanligt förständ och intagande älskwärdhet, kom ofta till henne då hon war allena, trädde i nåten, drog ut trackelirädarne, oc kunde til och med någon gång fullborda en söm fom hon börjat; men han sträfwade mot tanken att arbeta på all war; han stämdes för att fitta på fig en fingerdorg, och lade bort den om han säg art någon märkt honom. Hans moder sökte ej att öfwertala hos