Det tjenar ingenting till. I Kap. Millerska familjen. (Forts. fr. föreg. N:o.) 2, jag år så ledsen, få ledjen ut brast han. Det war jag fom mile haf wa äplena, men Maria wille hindra mig och få wet jag ide hwad jag gjorde, når anfallet fom. Martha såg ett ögonblick ängslig ut, men hemtade sig snart. uYTJälan, fade hon — det är ide wärdt att wara ledsen nu, det är juöf. mer, i alla fall war det hennes skuld och ide min. Hwarföre fade hon mig ide bur det sketi? Ni fanffe ide hade tålamod art höra hennes ursäfter, swarade Johanna. Ad, det är stor skada att wara för otålig med barn — mäånget barn blifwer skrämdt till art sätta ihop en historia, då det längs tar att få tala fanning. Godt, gort, ätertog Martha otåligt det fan ide hjelpas nu, det får jag göra