Norrländska Korrespondenten – 3 februari 1858, sida 2

Det wille jag nog odfå, fade Tom. Men det blir ide af. SHwarför inte? genmälte Richard. Bara twå har wäl ingen ändå nytta af. QWMaria wil ide ge of dem, fade Tom — eller hur, Mario? MNej, det wet du ju. Hair ide mamma förbjudit oss att röra vem. I alla fall funna ni ide behöfwa nägra äplen nu. Men det gör jag, fade Richard. Odå får jag ide de der, få wil jag ba detta — och han tog upp en fur fart från marken oc började äta den. 5, Richard, Ridard, ropade Maria det går aldrig an, du blir sjuk deraf, gif det straxt åt mig. Men Richard fortsatte med al kraft att bita sönder äplet, fom Maria fåfängt förföfte att ryda ifrån honom. Låt bli mig, Mario, bräfa ide få myce fet, jag får ondt i mitt hufwud. Tom uppmanade nu Richard att foms ma oc fli täglor med honom. Denna inbjudning kunde ej motflåg af Richard, som alltid war den winnande på Tom. Men de hade ide länge fortfarit, förrän