Norrländska Korrespondenten – 30 januari 1858, sida 1

——— — — — ———— nen den 9 dennes war allt i ordning och AÄrriatie gick under segel. Wid inloppet till hamnen anbölls fartoget af jensigörande tullbäten, men upvgafs ber fa ja Sune och fick utan misstanka pass Iero. Da man märkte rymningen, war fartyget längesedan i öppna sjön. Prefekten beordrade genast krigsängfartoget Cbhacal att förfolja MAdriatic, men som detta hade 24 timmars försprång, frodde man fnapt att det skulle funna upphinnas. Kapten Smitb oc) maaffapet rå eMeaher befinna fig äfwen på Adris atic, fom alltså har 30 a 40 beflutfame ma mån ombord; och då Smitb före afs resan fört 3 könoncr, krut och andra wapen, fi befarar man att det skall fomma till en ko flift, i bändelse de udpbinnas af Chacal!, fom dock bar 60 a 70 mun ombord. Lockas det Adrioric art undfomma, få tros franska regeringen tomma att göra rreklamationer bod reges ringen i Washington. England. Enligt MTimes för den 21 dennes, fall br Persigny hos engelfa kabinettet pånrfat fem polttiska floftingars förwis-. ning från England, af hrilfa en eler twa skolo wara italienare, de öfrige frangs män. En korresponden: fran Paris till em tosk tidning tror fig weta, att Mage zini, Victor Hugo, Ledru Rollin oh Lours Blanc äro bland dem, hwilkas forwisning fordrato. Mordförsöfet mor fransko kejsaren bar årer bragt a bane frågan om de volitiska flofttagurne oc möjlinheten af en modifikaton t Den asylrän, som England bes wiljat dem. Mir franska regeringen foms mer att wibtoga några åtgärder i och for utwerkandet of denna modifikution, fynes wara otwifwelaftigt att döma af de uttrock presidenterna i de flora statsfordorunonerna begagnat i sina tal till fejiaren. Ealigt ett rekte i Paris skall br Persiano redan assändt en nor til tord Clarendon rårande detta ämne. Öfterrike. Knappt bare underrättelsen om morde försötet mor icjsar Napoleon pr telegraf anfommit till Åien, innen ösierrikiske fej: saren til bet fronffa kejsarvaret med tes legrafen öfwersande fin lycönskan till den underbara raddningen. Grefwe Buol, önerrifes utrrikesminiser, lockönskade ocksa Franfrifes sandebud i Wien, markis de Bonncville. Spanien. Uti Madrid bade den 13 dennes, das gen före attentatet mot franske kejsaren, upproriska proklamationer blifwit dels soriddo bland folfet, dels uppslagne vå bucknutarne. Polis-tjenstemännen neds togo proklamationerna och företogo häfte ningar, hwarizenom utbrottet af orolig beter förekommos. Schweiz. Förbundsregeringen bar anbefalt uns dersöknings ansiallande mot de italienska flyktingar, fom uppehålla fig i Geånevy. Ostindien. Den 9 sistlidne September hade genes ral Hove Grant en blodig traffning på Ganges siränder med den af honom förföljda Gwaliorkontingenten. Träffningen warade en Half timma oc) fienden före lorade 100 man och 15 faononer. KORR — ——————— 2 —