ger warit ymnig och priset i anledning deraf ganska billigt. Sålunda har man köpt djörkwed för 4 Rdr och tallwed för 3 dr rmt famnen. — Då flere af Nordens Riksdagsmän redan återkommit, bland hwilka må nåm nas Doktorerne Säve, och Nordlander, samt prosten Runsten, torde deraf kunna slutas, att Riksdagen är i sitt nedan, hwilket icke heller är för tidigt, då den redan gått så långt öfwer märket. Det säges, att han tomwer att sluta i medio af Februarii. — Under den 27 nästl. November har Kongl. Maj:t faststält reglementet för en håri staden bildad friwillig bergningskår. — Till följe af den påkomna ogynfamma financiella ställningen, hafwa åter tren ne Handlande härstades aftrådt fin egendom till Borgenärernas förnöjande, neml. Hrr Fablgren, Kindlund och I. Thun bergs Sterbhus. — Såsom bekant år, har numera ge nom Kongl. Maj:t Utslag twisten om plats fen för uppförande af en ny Kyrkobyggnad på Alnön blifwit få ajgjord, att denna kommer att hafwa sitt läge i den gam la korkans nåra granskap. Vil fråmjans de af detta ändamäl har Hr Kontrakts Prosten Backlund gått Alnö Sodnemån tillhanda med räd och upplysningar, och hafwa nu de af dessa Socknemän som med prosten delat samma önfskan, rörande detta mål, till Julflapp förärat Herr Prosten en förgolld silfwer bägare, med inferivtion till minne af den lyckligaa utgången och till betygande af fin erkänssla för Or fora derwid hafda beswär oh omr org. — Året 1858 tyckes i många af rikets städer kemma att wända upp och ner på det gamla kreditwäsendet, hwad bodhandeln widkommer. Flerestädes hafwa Handelsföreningarne beslutat att endast medgifwa 3:ne månaders kredit, räknad qwartalswis; annorstädes, såsom i Fahlun, medgifwes dylik kredit blott under wilkor, att de å bok och räkning erhållna warorna få widkännas motswarande prisförhöj ning; i Linköping, Wadstena oc Skenninge medgifwes alldeles ingen kredit, utan skall allt kontant betalas, och åter annorstädes, såsom i Örebro, utfås inga borgade waror med mindre än revers eller werel presteras. Önsttigt blott, att dessa förändringar måtte medföra de äsyftade följderna, och att de sålunda träffade öfwerenskommelserna ide der och hwar af någon förrädisk Judas öfwerträdas. Revershandeln war åtminstone för ett tiotal af år sedan öflig i en af Dalstäderna, men led efter sägen af de olägenheterna, att dels flera waror woro på reverfen anteds nade, hwilka dock aldrig kommit i reversutgifwarens ego, och dels att de skrifna priserna stodo i ett wida högre förhållande, ån de muntligen uppgisna. Äfwen handt