Norrländska Korrespondenten – 23 december 1857, sida 2

ö det, och att det war wycket nöjsamt att lefwa. — När modren såg dem wäl måt ta, då föreslog hon dem att gömma en del af deras qwällsward åt Ålomstergumman i fattigstugan. Barnen woro af hjertat med derom. Bröd och mat knöts in i en blärutig näsduk, och knytet sattes på hyllan till morgondager. De skulle taga det men fig, då de äkte i jul ottan, och de skulle sjelfwa få gå till fat tigstugan och lemna det åt Blomftergums man. — Sedan gingo barnen att lågs ga fig på en stor kärfwe gullgul halm, fom de hade släpat in i flugan för julens skull. Ty man skall både danja och lig ga på halm om julen på landet, om det skall wara riktigt. Barnen klädde icke af sig, på det att de skulle wara så mycket färdigare att fara i julottan nästa mors gon. Och de fingo af modren hwar sin hwita näsduk att lägga under hufwudet på halmen, och få lade de fig och fom nade snart bredwid hwarandra, medan eldskenets dagrar dansade öfwer dem och tydtes kyssa deras röda finder. — Anders kom in tyst och trumpen och lade sig utan att siga god natt. — Sist af alla gick modren till säags, sedan hon