Norrländska Korrespondenten – 21 november 1857, sida 2

wid aborrgrundet och lagade sina metspön i ordning. Sätt nu på mask du! befallte han fin discipel, kastande åt denne refwen oc froken. Sfaå jag sätta på maft? frågade lida baronen med bedröflig min. oo MIVft ffa du det, din fnasler! ... Brukar du ine sjelf sätta på mask når du metar? Nej, det gör altid fiskarn och ibland betjenterna. Stäms du inte? ffa du beswära äldre folk med det? ... Sätt genast på masken, eller sätter jag dig på frofen iftället! Med gråten i halsen mäste lilla baro. nen fullgöra detta åliggande, som blef allt beswarligare ju mera det nappade, och det torde wara fwårt att afgöra hwem som pinades, wårst, masken eller lilla bas ronen. Några timmar derefter inträdde på gården inforwatorn med sin discipel, den förre gnelande på Kommer du åler med gudapraft, och den sednare, eler tila baronen, lipande och) bärande thwar: dera hunden en stor enftyfa eller midja, begge fulljatta med de ypperligaste adorrar, medan öfwer hans späda axel hängd