fylla ögonblickets penningebehof medelst blanco-erediten. Denna måste sedermera liqvideras med bankens silfwer, då landets produktionge förmåga ej räckt till att i haft skapa ere portmedel till betalning. — PRenningebris sten bur ån kånnbarare — nytt skrik på pappershanker — ny sedelmis sion — samma resultater uppstå, och en dag finna wi bankens hwalf tomma, med deraf föl jande total oförmåga att ens gifwa ut pappersmynt. Allmän willerwalla blifwer följden, säledes just den kris man welat undwita och som öfwergått af sig sjelf med tillhjelp af tålamod och sparsamhet. Hwarjehanda. Olyckshändelsc. J Darmstadt tilldrog fir för fort tid jeran en mycket sorglig bandelse på ariileriskjutbanan, fom wäckte sörsta deltagande i bela fladen. Elt batteri uf 3 kanoner sköt till måls vå ett Håll of 1,300 Meg. Bafom ctt bröst wärn nedanför målffif wan flod fom wanligt en oficer med nödig manskap, för ott obfervera och uprteckna werfan af skotten. All nödig försigtigbet war iakt:agen och fyrsignalerna gäfwos regelmässigt med trumpet. Efter första sjutringen, en salwa af 3 skott, fom föllde tätt på hwarandra, böjde olyckligtwis officeren öfwerfroppen öfwer bröstwärnet, sanolift för att fe efter det följande skottet, rorade odsa till sitt folk ordet Matt aft! då i samma bgoablick den O-vundiga fulan af detta anda flott slet bufwudet af gonom, så att bon liflös stortade ned bafom bromwärnet; ben dötade oficeren war en löytnant Staff nit. Afbrutet samtal. Frits: Mamma, bur har lila Emi fommit bit? Mamma! Storken har Haft med fig honom, fåra barn, Frits: Ack, mamma, tala intet om florfen, för Lisett har fagt, att Det inte alls är sannt. Mamma: Nå, den gode Guden har stänft oss lilla Emil, om dudi ändiligen will wetut. Frits: Den gode Guden har wäl måns ga barn? Momme: ja wist. Frite: Men hwar har han dem då allas sammans? Mamma: J himlen, wet jag . Frils: Men hur komma de då ned på jorden? Momma: Se här, lilla Frits, har du två skillingar — soring och föp dig lite krusbär hos madamen i hörnet.