niskor. Liksom de, älska äfwen wi wåra willor; men fällan störtas de i fina, me: ban wi deremot nästan alltid siörtas i wära. Detta gäller dock naturligtwis endast dem, som utan afbrott äro under inflytande af fira ideer; men för dem — och dessa äro de flesta — fom hafmwa fi: na ljusa mellanstunder (luicda interwalla), hwarunder de åga fullt medwetande af fin olycka, mäste tillstandet wara fafan8fult, få framt detta ej vå något fåt förmildras af det meskliga deltagandet. Ochså är det juft dessa lucida interwalla fom framför allt påfalla menskofärlekens och läfarkonsiens förenade bemödanden. Ett wålwilligt bemötande begagnande sig af denna hwila efter en nyss öfwergan gen storm, skulle mången genom trösteord och syeselsättningar, lämpade efter patien: tens skaplynne, lyckas hindra eller åtmins stone fördröja återkomsteni af det onda. — J stället fåg jag några af dessa oc lyckliga, ehuru då wid lugnare finnesftåms ning, ännu bära på fig de sångtröjor, fom man iklädt dem, när de moro målDs samma. Jag hörde dem nu bittert flar ga öfwer ett straff, hwars orsak de nar turligtwis icke hade nägon wetskap om.