år mi död eller Iefwande? frågade mig en annan dåre, fom kallades för magiltern oc fom troligtwis warit en studerad man. pefmande, swarade jag. Bewifa det, men det fan ni inte, tillade han genast, besparande mig bes swäret: nti tror er wåra lefwande ders före att ni fan gå med fötterna swånga med armarna och andas med lungorna, men ni bedrar er! Båten går fortare ån ni, wattenhjulet swänger raskare än ni och blåsbälgen ardas starkare ån ni, men wägar ni derför påså att båten, mate tenhsulet och bläsbälgen äro lefwande waretlser? nej, nej, död är ni och döda äro alla. uMm hwem år då lefwande? frågar de jag. Jag, swarade dären, jag år den ende lefwande i merlden. sur bewisar ni det? Ben måtte wäl wara lefwande, fom fer att alla andra äro döda, förklarade dåren med ett leende af belåtenhet med fig sjelf och medömkan med andra Man skulle nästan funna tro, att då rarne äro tydligare än wi andra mens