En teligionsfrihet, fom adopterar en res ligion, hwelken efter religionsfriletå.ifrarnes öfwertygelse är falsk, är ingen fann frihet; den åt af samma beskaffenhet, fom förbrytarenos, hwilken tillåter fig, om ej att förfasta det goda, doc att utwälja der onda. Langt ifran att warta frihet, år ett sådant wal teden til slafweri, och hår pa stället slafwert under en twaopinton. Er annan sak år der, om swensk.i folket w0re öfwettygadt, att den romerffa låran med alla fina obibliska tillsarset wore lika god, fom den evangeliska, åtminstone ide snertätt stridande mot Bibeln; då wors teligionsfihet i denna mening på fin platå. Men år folfet öfwet tygadt, att Roms lara år i många hniwudstyocken, hwad rätts färdiggörelje, messoffer, öronbigt och gudstjenstens språk angar, och i nåstan alla bistycken, hwad reliters tillbedjande ), piocessioners anställande m. m. angår, satsk och obiblisk, men folket ända öppnar portarne for denna låras införande, då år det ide relutonostihet, utan en flajpvut, osjelitandig estergift for en obeprofwud tidömeniug, som föranleder detta neg. Wal wet ref, att Rom fan anttälla samma betrafteljer i asscende på protestantiåmen OM samedelst serhindra dess injör rande i sina stater. Det har redan lange gjort få, och gör fi ännu. Men Bi belna må arnöra, med hwad ratt. Det fwåraste alternanvet, fom tunde uppnå af detta betroftelsesatt, wore: Titata ej Pio: teltantastu låndet kathol:c:omens inforande, fa bor man ej begåra att katholska länder skola tillåta inforande af piroteftans tismen; man hade då att walja emeljan antingen att forswåra protestaniismens inforunde i katholskå stater eler oppna siit eget lands grånser för latholictsmens ce mottagande. Men icke kopet nagon stat tåttigheten att utefwa misstonswerisamhet i Turtiet eller Lina genom inforande af muhameraaskta edet buddista taran? Jia nehallet ben tometska laran uppenbara motsagelset mot den helga skrift och dups utom en mångd iillsatser, få kan man ej begära, att ett protestantiskt land, som Sweriqe, skall fopa rattigheten af den evangelista sanningens intrade t. er. i J. talen med denna julska läras auftortje rande I fitt eget land. Den stora fwenska allmänheten, fom, i likhet mev ref. och alla den sanna fule tens wanner, alskar reiigronsfrihet, wet ide, huru illa det är bestaldt med den las