— ACS ere Högdet, om de i ena 1. dan fan tyckas wara mitt fel, få torde 4 andra sidan nädigst ihågkommas att jag altid wisat mig fårdig att i allo uppfyda min nädige konungs minsta önskningar. Har jag icke uppoffrat Lund. — Ja, den gamla wisan! Det hade warit mycket bårtre om du suttit qwar I kryptan och wi hade fått i talmansstolen en fom kunnat göra of mera nytta. Ertebiskopen tar upp näsduken. — Jag tror du tänker ställa dig hår att gråta. Det år bättre du anwänder dina tårar på det? Helsa biskoparne från mig oc) säg dem att de skola sätta in i förstärkta utskottet få mänga röjer för södra wägen fom behöfs; eljest bli de icke erkebiskopar. Och de andra swartrockarne säger du till av jag inte will weta at någor motstånd, ty då låter jag votera boct hela religionen. Kom bata ihag att hwarken borgare eller bönder hålla jynnerligt på ttonden. — Men ere hogbet, jam vetet. — Bal), samwetet Jå ni tall bort ur latckejen, ja det år inte wardi utt fowma od) tala om det. — Oq få vara de mig nog, Sanoberg oc br undra stotcuenarne, att en reptescutant inic får hancla unuati an aster sin öfwertygelje. — Ge oem da att såsa en förträffl:3 bol fom Knorring har eywerjatt stan me skan. Den beter: Jarx tjenaco Ten inptantar de sundaste g:Undjutjer om Pen förnåunta uf alla mensktiga pligtet: att lyda ojwerheten. — Jag irodde att den gållde bara för krigs solt. — Na ärto presterua mål annar? AO ni inte till for att tuda mot wära tare ficnder? Bara ni intet uniformen, och aro ni ide wana atv ockja votera for uintfore men? Adjo med dig unn gubde; lar ie att cu omwånder dig och gor båtiätang. Af ufgången stall jog lara tanna det. Wi dena wisst ice påstå att de nu an. förda beräåtteljerna om scener mellan en hög person och några ritsdagsman aro i alv historista; men otroliga låta de aldeles ide for den fom t. er. af Adlerbeths antedningar om Gufaf Ill och Schinkels och Carl Johan fett huru öppet man gär tillwaga i fraft af fin fosta öfwertygelse om fin egen upphöjdhet ofwer lag och rått golt. (Fristytten.) — — — — — Ur Upsala-Biet hemas följande skal de styde, med rubrik: CHARLOTTE. Mitt hjerta är bedröfvadt, mitt sinne är beklämdt, Jag darrar för de minas dunkla öden. Här är så tomt och ödsligt, och folket är förstämdt. I nästan hvarje boning gästar döden. Han går från qväll till morgon, från morgon intill qväll, Ifrån den rikes salar och till den armes tjäll, A hhhhhhhiii