Norrländska Korrespondenten – 19 september 1857, sida 2

gen. Hämnaren lovade äfwen och höll fig rått bafom fregattens bwalf Emellertid wisste Edward Temvlemore oc de fom woro ombord på Försöket ej ywad de skulle tänka om de twå andra stepvens rörelser. Ena ögonblicket trod: De de att de gjort ert misstag och att der ej war piratskonerten, i näta att besänningen gjort myte: i och kapitulerat är fregatten. Edward styrde rakt ned till den för att få weta rätta förhällane det. Fregatiens defälhafware fom aldrig förlorat de twå fartygen ur sigte, war lika förwånad öfwer den förmodade pi ratens djetfhet. — Den skurken måtte wäl ej erna äntra of, fade han till förste löjtnanten. — Man fan ej få noga weta fir. Ni wet hwilken farafter han har, och nägra föga art han har tre hundra man, hwilfet är lika mycker fom wår besättning. — 3 alla händelser wilja wi hafwa i ordning en bredsida åt honom, swara de kaptenen. Gor styrbordsfanonerna flara och falla styrbordswakten på fina poster. — Hon minskar ej segel ännu sir, sade