Norrländska Korrespondenten – 16 september 1857, sida 2

tanka ännu kommer mig att darra — hwoaårje natt fer jag henne i mina drös mar — har jag älskat er Francisco, — — ty ni liksom bon har en engels fjäll likwal har jag behe ndlat er illa. Ni trotsade mig och ni gjorde rätt. Hade ni haft orätt skulle jag ef brytt mig derom, med ni hade vått ocj det gjorde mig Franciscos hjerta war rördt, då han swarade: 7 sanning jag beklagar et. — Ni måste göra mer Francisco; mt mäste blifwa wän med mig, sade Cain ätet utssräckande fin hand. — Jag fan ej emottaga denna hand — den är för tjupt föiad i blod. — Sa skulle er mor äfwen hafmwa fugt; men hör mig Francisco, fade Cain fåns kande fin röst anda till hwiskaing, af fruktan att någon skulle funna höra dem — jag är trott wid detta hf — kanske ledsen öfwer hwud Jag gjort — jag ön star lemna de:. Jag bar sora rikedomar dolda der ingen wet af dem. Swara Francisco; skola wi bada lemna detta skepp och lefwa lyckligt tillsammans utan att göra något ondi? Ni skall dela aut Såg, år ni nöjd dermed?