Norrländska Korrespondenten – 26 augusti 1857, sida 3

minuter dagsljuset warade. Att skeppet blifwit taget och dess eröfring, ätföljd af af den manliga massakern, betwiflade han ej. Han war nu ungefär fyra mil tfrån dem, oc juft fom han Höll på att förlora dem ur sigte, warseblef han att stonerten tillsatt alla segel och höll wefts lig kurs. Som Francisco nu kände fig trygg, för att blifwa uppfångud af hear ne, hissade han åter sitt segel i hopp att nå skeppet, och i fal det ej blifwit borradt i sank, gå ombord derpå och segla till närmaste hamn på kusten; men knappt hade flottan börjat skjuta fart, förrän horizonten upplystes och han mårtkte att piraterna satt eld på skeppet. Då det således war gagnlöst att widare närma fig henne, ärnade Francisco forts sätta fin förra kosa, då den tanken föl honom in, att sjöröfrarne i fin grymher lemnat några olyckliga ombord att omr komma i lågorna. Han fortfor derföre att närma fig det brinnande skeppet, hwars tig oc segel redan stodo i ljusan läga, och inom en timma låg han under hennes hwalf. Skeppet war nu en enda massa af eld från bogen til stormasten. Lägorna