det fötolyckade lngjartyget U m c å. Nämnde Olofsson omtalar äfwen att han tiltror sig kunna uppgifwa stallet der nyssnämnde fartyg ligger, emedan han, wid ett och annat tillfälle, sardeles wid mi derombyte, på en wiss punkt förmårft Mil: nad på wuttenytan, mor hwad den ani nars forhåller jig på det ofriga ar hafwet. — Natten ull sistl. söndag lärer en störte eldowåda inträffat wid Noraforss bruf, derwid, såsom det berättas, 2:ue hamarsmedjor, tit parti kol och bräder blifwit sakna ännu lågornas rof. Wi närmare kannedom om otydöbunpeljen och anledningen vill densamma. (2 Wi ha i dag enligt A. B. att omnämna ett för hufwudstaden märkligt dOdSfall. Pastor primarius doktor A. 3. Pets tersson bar, efter en langre tids jjuftigs het, i gär på morgonen aflidit på Drott ningholm i en ålder af nåra 65 år. Yttrande i afscende på Kongl. Propositionen om Religions. frihet af N. Tersmeden hos Nidderskapet och Adeln. (Forts. fr. N:o 63.) Uti 1781 års kongl. författning, fom berau. u. er anda iccedekännares förhällaåde till samhallet, uttalar K. M. föl jande ord: Som bland förordningar ans gående religioner, Wi funnit nägra emot en fri teligton8 öfning alldeles stridande, så forklare Wi alla sädane härigenom till fin kraft och werkan alldeles upphäfne. Då religionsfrihet wål måtte wara ett wilkot för och ej en följd af frireligiongöfning, ege wi alliså efter lag religionsfrihet. Den skall dock utwwgas, det skulle då wuja synas tull en ofwerdrift ellet till ett sjeljswald. Att doma efter det foreslagna lagbudet, i dess jörsta offent liggjorda skepnad, syntes det ock skydda en frihet till och med från all religion. Nej! ordet religionsfrihet innefattar imar ra dagar ett alldeles nyskapadt begrepp. Man wil nu dermed förpå en rättighet hos en hwar samhällets medlem att få, oberoende af sina inför sersamlingen gjor da heliga löften och atagna förbindelser, offentligen bekänna hwilka willomeningar, ja hwuten lära fom helst. Manne man wäl oc skulle wilja med samma ögon bes trafta och med samma eftergfit behandla alla i secialt eller borgerligt afseende ins gångna forbiadelser? Man skulle dä wäl ega en revolution får dotren. Med dens na tolfning af ordet ftihet, synes mig ett fto.t steg wara taget till bade fyrkans och statens undergrafdande. Man anser sig böra göra allt for den indwwuella jams wetsftiheten, men glömmer att samhallet folettift också har ert samwete. Man hö rer numera iill och med offentligen påstås, att en dyllk frihet skulle wara oss genom 3m:mm:tt i