andra giyn, söta kompotter och slutligen de omtyckta stickelbaren, hwilka öfmergju tas med mjölf, och bestros med en oerhörd qwantitet foder, för att derjemte dämpa deras skarpa syra. Så rent of ofornute ugt hushällar man der landet. Bidrag till skjutswäsendets historia. (Forti. fr. föreg N:o.) Genom en den 1 Oftober 1649 uifårs dad gästgifweriordning är det ferllaradt, att enhwar fore ftitt att upptå:ta gåfte gifweri, dock art jordegaren dertifl hade formånstått. Wille ej han, men erten dock wore i behof af gåsgifsweri, DÅ skulle jordegaren antingen anstaffa någon annan, fem på hans jord gåttgifweri avlade, men råttighet för jordegaren att ter for en kalig profit och mwererfännetfe taga, efter och ätminstone tilläta, att andra de måge obehindrade och utan intrång göra nemligen gästgifweri inrätta. Wissa friheter woro wisserligen gästgifwaren tillerkänte, på der den mågfar rande måtte få mycket hellre blifwa betjenad och gåstgifwaren sjelf bebällen, men mar har likwal anledning til det antar gande, att den lega, som den tiven blifwit bestämt, fullt morvaradt ffjursningsde swäret. Derof följer, att De af amogen, hwuka i anseende tll grannskapet med gåsgikv:ti, i wissa fall alåge att ffjure fa emot samma lega for gästgisware erhölle jemwål DÅ kunde unses fult etsat ta och säåledes den tiden hade mindre skal till flagan. Men i den mån mwatwäårdet försämrares utan att legan i förhållande det till höjdes finge klagomålen öfwet ffjutds ningsbeswåret ny nåring. Också woro dessa klagomål sståds föremål för regerins gens omsorg. Men frågan war af den beskaffenhet, att lösningen deraf ide war! latt, oc) biand ve swäåtigheter, fom wWid densamaa uppstodo, war ide vin miust att regeringens egna embersSnzän gåäfwo anledning tll ilagomålen. Nii ett kongl. oref of 19 November 1662 heter det nom ligen, att mandshöfdingarne, lifasem fler: andre wära detjente, reste sjelfwe om kring i land.: pa slstjäur:s under pretext, fom skulle bonden sådunt af god benågen het oh fri wilja dem eftetlåta, äfwensom landshöfdingarne en och annan obehörig lemnade pass sör årnjutande of friftjuts. Sedan samtlige landshöjdingarne afgif. wit förslag till ny gästgifwareordning, ut: färdades en sådan den 12 December 1734. Sifwen i denna bibehålls stadgandet, att, derest flere häftar etfordrades än gåftgifs waren kunde åstadkomma och hålla borde, då skulle nåsta grannar honem till hjelp fomma. Men nu tillgreps äfwen ett an: nat medel för tesandes fortskuff nde. Man have, såsom ofwan blifwit anmärkt, År 1633 förordnat, att för beredande af me ra jemnhet i skjutsningsbeswäret skulle de, som afsides från de stora wågarne bodde, hos lansmännen hafwa hållhästar i bered: ffap, men dessa hällhästar fingo då ide af andra begagnad än af dem, fom reste i fonungend årenden och hwilka färdades fritt Nu togs freget fullt ut och förord: nates, att med dessa hållhästar skulle be fe — —