samhället sjelft dock blifwa alltför dirvg. Frågan är imellertid, säsom wi yttrat, aj gansta stor wigt, och wi önskade gerna i mår ringa mån derå kunna fästa weders börandes uppmärksamhet. — I onsdags gid af stapeln från hr kapten O Brodins warf ett af honom nybygdt fartyg, som benämndes Hoppet, kommer att taklas till skonert och anses komma att måta omkring 85 läster; den! sall föras af kapten Öhman, fom till en fierdedel är delegare i fartyget; i öfrigt eges det af hr Brodm. — Kapten I. Brodin år utnämnd till hamnkapten efter kapten Cajanus fom lemnat denna befattning. — Norrlands-Posten har i sednaste num ret en artifel om inrättandet af ett bår garegille i hamnen härstädes. Hwar och en måste finna den saken förtjent att tån ka på, få midt han har någon erfarenhet om hwad fom af hrr schåare, smärre och större, fordrag för uppbårning af den mins sta sak ifrån ångfartygen, och med hrilfen omtanka de, for att skaffa förtjenft åt hwarandra, fordra att en iwå tre stvcken ffola antagas, för en börda, fom en mun allt för wäl borde funna båra ensam. Katekesutanläsningen bedömd af Biskop Agardh. Uti sin förut omnämnda kritik öfwer kommiterades förslag till en ny kateles har denne snillrike lärde yttrat fig öfwer far tekesutanlasningen på ett satt, fom aldeles Uutdömer namnde läromerod. Sedan författaren erinrat, att uti ingen kunskapsgren numera i frågor och swar uppftålda larobocker begagnas, samt att orsaken hwarfore xuthet nustyrtte utanlasnmgen ap fin katefes war an folfet den tiden ide funde läsa, hwadan läraren måste för lars jungen upplasa styckena, samt dessutom prellerna woro få okunniga att Luther ej tilltroode dem framstalla särorna med fina egna ord, fortfar författaren: Werkningen af utanläsningen på lår. jungens finne år i min tanke högst förs derslig. För det första år den en plåga för lårjungen, fom derigenom får mot wilja för fristendomen redan ifrån början såsom fin swäraste lexa. För det andra profaneras och ohelgas kristendomen ge. det tanklösa upprepandet. För det I tredje trånga kristendomens höga läror derigenom hwarken till hjertat eller förståndet. För att funna oförhindradt uppe repa stycket från början till slut, nödgas lärjungen fästa fig framförallt wid orden, wid ljudet. Så snart de glömt ett ord i ett stycke stanna de twärt af. — För att gifwa wissa hwilopunkter i utanlägs ningen, är kommiteens lärobof, likasom wåra föregående fatefefer, ställda i frågor och swar. Man anwänder wisserligen såwen frågor wid underwisningen i ans