Utrikes. Det ser ut som skulle förhållandena i Donaufurstendömena wara på wäg att föranleda nya allwarsamma förwecklingar. Såsom förut år nämdt, hafwa Frankri kes, Preussens, Sardiniens och Rysslands fullmäktige hos den turkiska regeringen anfört flagon ål öfwer det olagliga sätt, bhwarpä walen i Moldau genom famuatkanens egenmäktiga bearbetningar bedrif:was. Porten har wägrat att med an ledning deraf widtaga nigra åtgärder, men i stället föreslagit att en ny fonfes rens skulle sammanträda i Konstantinopel för att utreda dessa angelagenheter. Derpå skall dock Frankrikes sändebud, herr Thouvenel, hafwa swarat, att detta är alldeles onödigt och att den turkiska regeringen bäde fan och bör afhjelpa de öfwerklagade olägenheterna genom ait bringa pariserfördraget till noggrann ef: terföljd. Nu år att mäårfa, att uti fkej sarens officiela tidning, Monitören, finnes för den 26 Juli en korrespondensartikel frän Jassy, som strängt klandrar kamaikanen VBogorides förfarande och man betraktar denna artikel såsom före bud till en officiel not, hwaruti regerins gen tros fomma att uttala fitt ogillande deröfwer, att den turfiffa regeringen ide med anledning af de många flagomåilen låtit inställa valen. Det berättad att den engelffa regerins gen uppdragit åt fina fändebud i Wien och Paris att förfåfra dessa hof, att de i London wistande politiska floktingarna skola af volisen sorgfälligt bewakas. Twå af dem, som uppgifwits wara medbrottsliga i fomplotten mot kejsar Napoleons lif, Camponelli och Massarenti, hafwa genom en skrifwelse i Times förnekat all delaftigbet deruti. Stridefrågan mellan Spanien och Merico säges nu hafwa utsigter att på freds lig wäg lösas, sedan Spanien antagit Franfrikes och Englands bemedling. Frankrite. Ett rokte år i omlopp i Paris, att i anledning af den upptädta italienska komplolten en mängd demokrater blifwit