bunnit skingras, Mötte fartygens sidor tilliammans och de skäggige röfrarne strömmade upp på hennes däck. Portugisaras besättning tillifa med de ombord warande trupperne utgjode ännu en ganska ansenlig styrka och åsynen af den swarta flaggan hade äggat allas mod till förtwiflan. — Fatten edra knifwar, kamrater! röt Antonio rusande fam till anfall åätföljd af de modigaste. — Blod för blod! utropade den andre styrmannen, riktande ett bugg åt den gamle matrosen. — Du skall hafwa det, swarade Arne tonio då hans knif genomborrade piras tens hjerta, m.dan han sjelf samma ögons blick nedföll ett lik. Striden war ursianig, men sjöröfrarnes antal och wildhet fick öfwerhanden. Cain, åtföljd af Hawkhurst rusade fram: åt nedhögg allt i fin wäg. Med ett bugg af sjöröfwarkaprenen sliljdes Don Ribicras hufwud från ffuldrorna, det nästa fällde den äldsta sonen, wedan Hawkburst swärd gick genom den yngres skropp. Den Portugisiske kaptenen hade redan fallit och de öfriga kunde ej mera