hålla mig tillbaka, om jag finner er fort fara på samma sätt, ni nu på sednare tiderna gjort. Ni har wisat missnöje inför besättningen, — motsagt mina be fallningar — och jag har alla skäl att tro, det ni nu stämplar emot mig. — Kan jag göra annat, än wisa min afsty, då jag bewittnar sådana handlin gar af fasa och grymhet, som nu sednast föröfwa:s? Hwarför har ni fört mig bit? och hwarför qwarhåller ni mig nu? At bmwad jag begår af er, är att få lemna fartyget. Ni är ej min fader; ni har sjelf sagt mig det. — Nej, jag är ej er faders men — ni är er moders fon. — Det gifwer er inga rättigheter öfs wer mig, äfwen om ni warit gift med min moder, hwilket .... — Jag ej war. — Jag tackar gud derför; ty giftermål med er skulle warit en ännu större skymf. — Dwadl ropade Cain, upprusande, fattande ynglingen kring naden oh Iyf: tande honom från fin plats, fom han warit en docka; men, nej, — jag fan ej glömma er mor. Cain flåppte Francisco och återtog fin förra plats.