Se, fallet stäl ! : 35 Och såden går i wågors dans. Snart år i fulla favor gömdt Det hopp, fom odlarn drömt. Se kring dig öfwer dal och höjd J odlad Swea-bygd! Der lefwer Swenskken stolt och nöjd PÅ egen teg, bland klippor plöjd; Der wera idoghet och dogd S dunfla furors skygdEj guld, ur flippans sköte sprängdt, Wårt land fom offer bår. Wår moders bröst år jernbemängdt, Of daggen blott juveler skänkt, Och guidet, som oss tiusat År, Den gyllne skörden är. Nåmn, om du fan, en tonst mer skön ln odla fådrens jord! Når wären jmyckat marfen grön, Når höften bergar flitens lön — Der fins ej bild, ej spn, ej ord Mer skönt än åldrig Nord. Der bor ännu från fordna dakr En redhar odal att. Sjelf Drotten odalbonde war, Som slogs vå åta Nordmans fått, Bröt bygd och skipte råt. Annu i dag vå wikingstig Den fåmpa-åtten går, Om undan wifa höjd och wåg, Om frö, fom gömdt i jorren tåg, J solen ut fin blomma flår Och glåds åt wånlig wår. Hå trollas fråm i skogena natt Den trågna flöätens bo, Och störden gungar der få oladt. Och ängen jolls med blommors katt, Och hjordar beta nu i ro. Der förr war edslig mo. Du swenska odalmanna -stam! sn år ditt werk ej slut. Med forntida fraft du bipte fram J skog och mark, i rof och dam! Då widgas utan blod och krut Din hen bygds grånser ut. Då skall en gång pårt sosterland Wålsigna odlarns id; Od öfwerallt, från strand till strard, Med manlig håg och idog hand En förd bereds för ewig tid Af rygd och ljud och frid! Hwarjehanda. Nytt botemedel för gikt. En piga bogen hemmansegare i Norra bäradet på Lolland led af giftkråämpor 1 ena areln. Pusbenden skickade henne till fin läkare för att hon af honom ffulle få lindring. Väforen, fom hade mycet bråd: lom firef i hast ert recevi och fade ät fluce fan i det ban gaf henne papperet: det Här ful du gura dia med morgon och afton. Nagon tid derester fom lifaren ut till gården och fid till fin fora för. wåning böra art pigan hade blifwit bra redan efter första gnidningen. Kort der: efter fid en cf drangarna ett likartadt gittanfall, buebonden tillsade Honom att begagna pigans walgörande salfwa, men då upptädtes ati pigen ide hade köpt når gon salfwa, utan, tagande doftorn på Ots den, gnidit fig med sjelfwa receptet. — — — —— Olyckligt fiskafänge. J grannskapet af Bordeaux gid en bondqwinna ny igen att fiska. Hon bade warit temligen lydlig och stod redan i begrepp att rusta fig till äterfärden, Då en liten fist fasinade på kroken. För alt blifwa densamma haftigare qwitt, tog hon den emellan tänderna, för att med ME k FA ottan ududnDOG Och höga anor cd den har: 1 PS