lltrikes. Danmark. J de danska bladen finnes in förd en af r. Hammerich undertecknad uppmaning nil Köpenhamns inwånare, att i fina hus mottaga och herbergera de norska och fivenska prester, fom anlände till den danska hufwudstaden, för att deltaga i der der beramade kyrkomötet. Frankrite. Ransafningen angående den uppiäckta komplotten mot kejsarens lif tros blifwa afslutad d. 15 dennes, hwarefter målet forekommer inför assisrätten. 21 personer, alla italienare, aro häktade, och det påstas, att det ulltänkta attentatet stall Hål I samband med de i Lvorno ut brutna oroligheterna och en i Genua upp: gljord plan att proklamera den italien ska republiken. Rejsarens och fejsarinnans afsigt an aflagga ect bejst hos drottning Bictoria i Osborne bekräftos af Monitören for den 6 krennee; de skola dod ide göra någon widare ulfflygt i Englund oc komma att iakttaga strånat inkognito. Prins Napoleon afrepe den 5 från Havre til England, Kejsaren berastas lefwa ganska irdra get i P.ombieres. Nagra främmande personer mottagas ej på hofwet. Regeringsgöromälen tiga blort i ringa grad kejsarens tid i anspråk. Hans belsotillständ skall wora tillfredenållande. Kej.sarinnan och den lejserlige prinsen wistas i S:t Cloud. England. Den 1 dennes började trupvernag ine steppning i Portsmouth och Gravesend till Kulkutta. Ånda til denna månads slat skola dagligen 300 vill 400 man inskeppas. En del of trupperna afzär direfte från Jrland till Onindien. Konungen af Belgien anlom den 3 dennes till London. Det under bygnad warande jäneäng fartyget Great Caftern larer komma att gå af stapeln i September; forna profresan skall dock ej företagas förr än i April nästa år. Fartyget deräknas komma att fosta inalles 597,195 8L. (En: samt fartogets förande af stupeln lärer komma att kosta 20,000 , och Milford Hven i Bristol är den enda hamn i England, der denna koless kan inlepa. Italien. a Om det förut genom telegrafdepesch kända upprorsförsöket uti fonungariket Neapel berättas nu följande: Upploppet bade först utbrutit i den lilla Haden Sapri, som ligger nära Bonati wid Po: licastrowiken, men bela provinsen Terra di Lovoro war revolterad. Jnsurgenter. na bade bemäkiigat fig det genuesiska ångtransportfferper Cagliarv, sam der. efter angripit ör Ponza, der ala fåne gar befriades, togos ombord på ångfar tvget och landsattes utt staden Sarri. De nearolitanska truvrerna förföljde de upproriske; 300 insurgenter frän Cagliari, som angrevo gendarmcriet wid Salerno, blefwo dels skingrade, dels tillfängatag ne Cagliari togs af en neapolitansk fregatt, och hela upprorsförsöfet beteds nas sösom fulltomligt misslyckadt. Spanien. Ort har uti Madrid och hela Spar nien wäckt stort uppseende, att DPennel