Å peen (6, ärjöljee of twenne medhjelpa re ber Gethlin och Arman. — Kongl. Maj:i har den 23 fil. Maj funnit skäligt att, säsom ersättning för de å s.ttewerfet efwer prowinsen Gestrikland redan werkstäslea arbeten, äfwensom för dem, hwilko ull samma farttewerks full (ändande Ån widare erfordras, anwisa ett pj belopp ar tillsammans 8,000 ter, att, af besparingarne af sjette hufwudtitelns anslag för jordbruket, handeln och näringartill förste landimätaren Wwmark ut betalus med 4,000 tdr genast, med 2,000 idr sa fnart prowinskarian blifwit full ständiqt utarbetad, och med återstoden, el. ler 2,000 rdr, når socknekartorna jemte dettill horande besk:ifningar samt en statistisk beskrijning ejwer hela prowinsen, innesattande ett sammandrag från re öf wer samtlige socknarne upprättade ftatiftiffa tabiller, blifwit til generallandtmåterikontoret aflemnade. (Helsing.) — Man läser i Westgöta Korrespondenten för den 29 Juni: Negern Panzoi, född i Afrika omfring år 1838, föll wid nio års ålder i slafhand. lares händer och war redan med ett antal olpckskamrater långt ute på atlanten, då en engelsk örlogaman wisade fina eldgap och twang slafhanrlaren att stryfa segel, hwarefter negrerne frigjordes och fördes till England. Öfwannämnde Panzio, fom från England kommit öfwer till Swerige och för närwarande år i tjenst hos öfwerften m. m. L. Westfeldt, har genom denna sin husbondes försorg bliwit underwisad i tristendomen och säledes satt i tillfälle att få uppsvlla fin längtan att blifwa döpt. Ef ter att dertill wara wederbörligen beredd fommer nu Panzio att nästkommande sön dag efter slutad gudstjenst å Frista hed genom depet upptages i den kristna för. samlingen. Gammal Pretthistoria. En Prest, B. H, wille hafwa pastorat, — hwilten Prest will ide hafwa det? — men litet fortare än hans år och förtjenster berättigade honom, och wände fig der: före till den inflytelserikaste ledamoten i sitt domkapitel — iy i hwarje sådant fanns wanligen fört, och så är det kanske ännu — en styrpinne, med hwilken de öfriga förenade fig; för att werka på denne styrpinne lofwade sökanden honom med hand och mun ett par flagtfråf för ett tum på forslaget, emedan föfanden war fåfer pä flesta rösterna i sörsamlingen. Detta war lätt för Domtapitelsledamoren; iy han kasserade för något formsel alla deras ansöfningar, fom hade flörre meriter ån hans skyddeling, den tiden hade man mindre reda på formerna ån nu. — Planen lyckades få att pastoratet, — ett bland de fetare i Södermanland, — till RR sr II