Norrländska Korrespondenten – 8 juli 1857, sida 3

tiug:u nemligen sörklarade, att statödo. mänerna wore den regerande samiljens senskilta egendom, wägrade ständerna att dewilja en del af skatterna och fortforo enwist med tenna wägran ända til dess regeringen arnom förökande of rösternas santal på Herrebånken, och genom an. stall:ade of tättegångar mot de motspänstige, genomdrej fin wiljn. Seran dig har underdanigheten eller, som den nu warande hertigen wid ett tilfålle under förmälningahåq:itlinheterna fall ba ut tndt si, DA tivgna tvför bjetat åter waru på fin rätta piata. Det tenerande buset utgår den ena och å!dre grenen of en i Gur opas annaler berömd fu shiat, fom skänfit Tyskland en skejjare samt Holland och England de stora statamannen och frigarne af det oravifta huset. Den nuwarande hertigen Adolf Wilbelm Carl August Frerilf, född lS17 och bror till prins Oscars gemål, bar renerat sedan 1839. De pau otffa nattonalsåtgerna åro mörlblåt: och oruns gegult, jaledes snarlika de swenska. (A. B.) — Uprsal-Biet berättar följ ande: Fullmaltigen i rifsgåltsfonteret, riksdagsmannen Johan Persson i Mifta, fom i ser tilsdagar a rad warn wald til re presentaunt fer allmogen inom 3:dje och d:te fögterierna of datta lån, blef nudsommarsdagen aj sina komittenler inbjuden på en for honom taliställd sera, hwarwid, säsom ett wadermåle af hans pri cipalers högaltning och erfångla, till honom it werlemnades en herereslänk of on större vift icrarld mydeekanna af siljwer samt en käpp med gultfnapp. Konnan, arbetod af gultjmeden Wejtröm hår i staden, bär feljande insketjt: Till Fullmäktigen i Rifsgäl efontoret Arhan Persjon I Rasia för fosterländstienit och recbart gagn ———s —l—sD — ——— — — under fer ttgvagar ar erkänsammo fommittenter den 24 Juni 1857. Magister Swartengren sframsade i nå qra waltaliga ord, åndimwarande och från warande komuattenters wågnar, feostene untedning och gasmans bewtelje. — Rafedagsmannen Rts L.reson från Jemtland har i dontertantet wådt mo Hon, att nanderna måte till Kongl Me inga med oanhallan, om han walle GU ber sta stortmget göra sramstalluing om tran: sitoratts bewiljande oberoende of de One bra frågor, jom med detja årende woro sammanblandade, då nosta storthinget ny. ligen afslog den kongl. provositionen dere om, och bwelfa andra jrågors beftoffenbet He Latsson anfåg nil största delen bafwa storanlett att forslaget af storthin get forkastares.