er wäl, mt William; nej, war god låt ej störa er, fir. William, ehuru oförskämd fom de fer ste af hans brödraskap, blef liter förbiufsfad: Jag ber er om förtåtelie fir, men mr Jonathan hade ej ud att fe öfwer nidningarne. — Ei beiller har någon bedt honom göra det, efter hwad jag wet, sir. — Mr Jonathan föger, fir, att det alltid är rätt att fe ofwer dödsannonserÅo, emedan nyheter af detta flag lätt kunde förorsaka er någon för häftig finnesskafning. — Mycket omtänksamt i sanning! — Och det år en berättelse här om ett skeppsbrott. — Ett skeposbrott! hwar William? — Jag är rädd det är samma stepp hwarför ni warit få bekymrad, fir; jag har alldeles glömt bort namnet. Me ISubherington tog tidningen, od pans öga fästades saart på den paragraf hywari de twå negrernas oc barnets råddning från Cirkassiskans wrak woro utförligt beskrifna. — Sä förhäller det sig werkligen! ut sopade mr Witherington; mina stackars