rtres. Frankrike. Från åtskilliga Håll berättas att fran. ffa regeringen, i anledning af de belgiska oroligheterna, haft för afsigt att uppe fälla en armefär längs belgiska gränsen. Detta hot fall wara werkliga orsaken, hwarföre belgiska regeringen uppbädade de 30,000 miliserna. Börsenhalles sorrespondent från Paris anser fig funna uppgifwa säsom tämlis gen säkert, att kejsar Napoleon i början af Juli skall sammanträffa med ryska lejsaren uti Stuttgart. Samma forrespondent förklarar ryktet om ett mordförsöf mot kejsaren wid hans desök i artillerimuseum för ogrundadt. Flera tyska, engelska och belgista blad hafwa i Paris blifwit tagna i beslag, dels derföre att de omtalat detta förs menta mordförföf och dels derföre att de innehållit hätsta artiflar om walen oh det nuwarande iillständet i Paris. Såfom man torde erinra fig hade på Pariserkongressen hwarje deri deltagans de flat twenne fullmäftige, nemligen en förste: statens premierministrr, oc en an dre: dess i Paris ackrediterade sändebud. Dessa andre fullmäktige eler fändetus den sägas nu skola ånyo soammanträda i Paris, för att genom ett officielt protokoll stadfästa den nya gränslinien mellan Ryssland och Turtiet. Belgien. Ministrarne hafwa ingifwit fin af skedsansökan; konungen har dock ännu hwarken bewiljat eller afslagit densamma.