Samtal emellan Ola och Anders. Twenne bönder hade råkats, — Riksdagsmän från hwar sin ort — Och fen någon fund det spräkats Om hwad man wid riksdan gjort, Uppstod fräga hwad man sport Säsom nytt med posten senost? — Ack! ej nytt af wärde stort, Föll in brodren Ola genast, — Ene gubben af de twå — Gammal klagolät allenast Att wi här så länge gä, Nöta tiden bort och latas, Och att grälas och att pratas, Så att ritgdan ej fär slut, Sm alt folket ledsnar ut. Ja, bet må wäl klagas, — fade Då den andre — man bar fål, Ty hywem nånsin ömkan hade Med en stackars dondesjäl. Han fall krypa under stolen, Tiga och bestä fiolen, Arfwodet detala ut, Tills med kassan det är slut.