ådett welat med Gnglands gulo, oh mer ån med guld, med den kristliga kärlekens forsonande hand utplåna minnet af ford na fejder; — alle 3, fom från Tostlands, Frantrikes oh Danmarks bördiga fålt med gäfwor och godhet ihågkommit de nejder, der ingen drufwa wårer och knap past kornet gror; — emottagen wår ine nersta erkänsla och waren förwissade, att edra bidrag ånnu efter år och mansåldrar skola i dessa nejder lefwa i efterfom mandes tadfamma hägfomfi. Sit i raden af länder och folk men ide sist i wåra hjertan, sändes ever, den finffa nödens wånnet i Swerige, en o. förgätelig tak. Kämpande sjelfwe med behofwet i de aflägsnare delarne af edert land, hafwen J utan twekan och med den enhäsligaste, den warmaste kärlek skyndat att bispringa nöden i desfa nordliga fjäll: trafter, hwilka binda eder halfö samman med Europa och med of. Från stad till stad och från by till by har bland eder maningen gått oh funnit öfwerallt ett willigt ärerswar. Gamla och unga bafwa täflat om barmhertighetens btogsamma åra; edra ädlaste qwinnor hafwa tåflat med edra tappraste och utmårfrafte mån; edra skalder ha strängat sin lyra til minnen af fordna bröder; J hafwen tallat sjeljwa glädjen till Hjelp för sorgen ; och sjelfwa armodet har rådt fin skärf åt dem, fom på andra sidan hafwet 100: ro ännu mer ån det utaf lycan förgätna. Wänner i Swerge af wåra nödlidande landsmäån, wåra hjertan äro uppfyllda af känslor, som inga ord kunna uttala! Gora gåfwor adlas af minnet och mäångdubblas af den wänskap, som räckte dem. Bostilde åro wi; mellan oss ligger ett stormigt daf och semtio wintrars snö, och owardera går Än wäg mot en dunkel frame tid. Dod ofsrgätligt år seklernas arf och outplånlig är till eder wår tadfamhetsskuld. Och nu mötas wi hår under färletens och darmhertighetens hwita fridsfana, fom förenar alla folk och försonar alla fejder. Wi funna då öppet emotta: ga eder droderliga hand, och trycka den till wårt tlappande hjerta, och tacka eder för denna tidens wånskap, och fåga eder fåfom i fanning år, att denna wänskap år oss dyr och oförgåtelig oc omiftelig. RR — —-—.l(pq—? 4 — Ur Jemtlands nya Tidning meds delas följande: nIRedan du funderar, drånna wi, lärer en deputation dalkarlaryttrat då Gustaf den tredje sade sig wilja fundera på def anse hällan art få bränna dränmin. Det synes som wår tids separatister tänka lika med Gustafs dalkarlar, ehuru naturligtwis i len annan fråga. Lonung Dcar oms nämnde, fom befant, i throntal den 23 NN rss a go EL