Norrländska Korrespondenten – 13 maj 1857, sida 2

war alldeles willig att låta försona fig med Gräjer, men ban wille att det fule ske vå rätt sätt. Wid Carolinas näda besök förde hon med fig fina barn; det war nu fer år efter deras bröllop. Patientia gret wid deras äsyn, men de wunno hennes färs ef genom fina barnsliga smekningar och sitt lifliga friska utseende; de banade wäg för deras fader. Gräser skämdes för att komma den dagen, men på följande aftonmöte war han den förste fom in trädde i skifferhuset, och Michael fann bäst att taga emot honom artigt od måns ligt, utan någon särskild anmårknina. Sedan infann Gräser sij ordentligt på dessa möten Hela wintern. Foljande wåren tog han drisiigbet till fig och bad Michael om tillätelse att få sköta Hans äfer och trädgård åt honom. Jag met att jag är owärdig af denna heder, jade han, men jag deder. nefa mig den ide, jag fan göra det få wäl fom någon annan, nu orfar ni ide sjelf, oc det blifwer ett bewis derpå att ni har före lätit mig. Michael swarade att han dade intet att in vända deremot. Han kunde ene