Norrländska Korrespondenten – 2 maj 1857, sida 3

— Uv op 8 derrättelser: Enligt nyligen ankommet bref, dateradt Walahbay den 30 December 1856 är red. i tillfälle meddela, att hr Anderssons genom förra strapatser förswagade helsa är betydligt förbättrad, samt att han tills widare mot en hög aflöning, emottagit förtroendet att wara öfwerdireltör för i grannskapet af Walfishbay bearbetade grufworna. Emellertid, fastän säåledes för egen person till någon tid bunden, har han ej lemnat ur sigte planen för widas re underföfningar uti det inre af Afrika, alldenstund han uppgjort öfwerenskommelse med mr Green (densamme fom war rit ingeniör Wahlberg följaktig och lem nat underrättelsen om dennes död) att ef ter hr Anderssons anordning och på hans bekostnad, fortsätta upptäcktsresorna. — Lyckas allting wäl, har hr Andersson för afsigt att efter 5 a 6 år återwända till fitt fofterland, för att der tillbringa fina återstående dagar. — I Aftonbladet läses följande. Den 21 dennes hölls polisundersokning för att utröna, hwilken warit wållande till att ångfartpget Bergelius häromdagen törnade mot Skeppsbrofajen. Befålhafwaren å fartyget, premierlöjtnanten i Kongl. Maj:is flotta H. Sabelfelt, war nu personligen tilftådes och uppgaf, att farlyget den 17 dennes på eftermiddagen utgått från Djurgårdowarswet och för såwål kompassens justerande fom maftinisternas inöfwande företagit en tur ut ö åt Wärtan. På återresan hade utanför Skeppsholmen kommenderats falta fart 4 hwilfet kommandoord efterkommits; derefs tet hade då fartyget kommit utanför fun Det inwid Skeppsholmsbron, lommenderats ftopp, hwilket äfwen efterkommits, och fort derefter tlart för badning. Jnnan påstötningen egt rum hade säwäl at. ter som förlina blifwit kastad i land och derstades till fafigöring mottagen; men då fartyget, oaktadt masklnen bliswit stoppad, fortsatte fin fart, kommenderades först bad oc derefter ftart bad, men iv stället skulle maskinisten hafwa fatt mafti I nen i full gång och derigenom förorsakat farwgets påstötning mot kajen. Läraren wid hårwarande navigationsskola, kaptenlsjtnanten Pettersson och pre mierlöjtnanten Fries, hwilken senare förut I i flire år warit betälhafware å Berzelius, I och fom båda under den nu företagna proffärden åtföljt fartyget, intygade sanningsenligheten af befälhafwarens uppgifter, men fom de stått å fommandobryggan bredwid befälhafwaren då påftötuins gen egde rum, kunde de ide bestämdt uppgifwa om maskinisten efterkommit fomandoordet bad eder gjort motsatsen, tilläggande hr Fries, att han wore fullkomligt öfwertygad att olyckan uppkommit ge nom misstag, begånget af maskinisten. Törnandet hade warit få häftigt, att de af besättningen, fom uppehållit fig i förn, fallit baklänges omkull å däcket. Answarsmaskinisten I. A. Wilhelmsfon förklarade, att han i 15 år warit mar rinmaskmist och i 8 år fom anfwarsmas stinist anstäld å ångfartyget Örnfföld, åf wensom å Thule, fom har maskin af famma konstruktion fom Berzelius, men mor re det uu första gången han war anstäld å Berzelius. Wilhelmsson påstod på det beskämdaste, att kommandordet bad gif mits först ett Ffannhlig innan Håftatnin navn — — — 17 — 22 ——— —— — —— — —— 2 2 ÅA