Norrländska Korrespondenten – 29 april 1857, sida 2

inom mig, och nu då swaghetens tid inträder, och man lättare stapplar i Aris den och förwirras af lifwets mäångahane da, wille jag hellre under mina fitta das gar arbeta vå att uppryda detta ogrig, än att rensa mina äkrar och tåppor. (Bi funna ide gilla den åsigt, att man i allmänhet mäste lemna de timliga af Gud förordnade bestyren, för att sköta sitt eget finne, emedan felen bäst utrens sas under trohet och ödmjukhet i den gifna kallelsen; men wi måne fe en mwishet hos ålderdomen deruti, att låta de unga med friska krafter taga wid arbe tet, då hwilans och detraktelsens ålder märksbrota in, och då sinnet, om det jagas af den jordiska äflan, lättare än wid någon annan älder, böjes till girige hetens oc) werldsbekomrens därskap.) 3ag önskar derföre, fortfor Michael, att öfwerlemna gården i dina händer. Kontraftet år redan färdigt, och beböfe wer blott din underskrift. Men denna ändring sker dock med ett nödwändigt wilfor, nemligen att du gifter dig; ett hushåll fan fnappt gå lydligt utan qwins nobhjelp. Rudolf meddelade då fin fader, att