Norrländska Korrespondenten – 25 april 1857, sida 3

yrke kunniga och ersarna per foner. Okunnighet, häglöshet eller djup: inrotade menliga fördomar äro landthi töhålningens wärsta fiender. Försäderna hafma lem nat jorden i arf åt deras aftomlingar, men ide oförståndet och witblsmnder wid Det gamla, fom i fin tid, då ide båtire utwvågar funnita, kunnat afhjelpa till någon mindre wäsendtlig del största behofwetJordbruker återbetalar såkert, ehuru Suns dom längsamt, den omtänksamma och ans språkslösa landtbushållarens derpå nedlagda kapitaler, möda och rått anwänd tid. undthushållniagen bedrifwes i Ewe rige wanlignvis på tvänne fått, af hwilIfa det ena afser hufwudsakligen fådeåpros duftion, men i det andra åter ingår bor ffapsfftjeln och den dermed förenade mjölfs handteringen såsom hufwudsaf. Den som I bor i en folktik och mildare ort oplar och förvttrar företrädeswis sad, men får Norr I botten med def glesa befol fning, ftråfvas äre klimat och forta fomrar egnar fig ide en fåran odling, få wål jom ånggodlins garna och boskapsskötseln. Naturliga ångar, hwarifrån man erhåller litet och swagt och ej fällan skadligt hö, och dessu tom infaller deras bergande på samma tid, då det är alldeles omejligt att få så mänga arbetare, fom skulle behöfwas, egna fia föga för denna trakt, om ide får fom betesmarker under wissa fommartider, utan borde man hellre härstädes hafe wa ordentligen kultiverade och besädda gräsfålt, hwilkas skördetid infaller tidigt och fan en längre tid fortsättas, då skörden fan werkställas af ett mindre antal arbetare. Till dessa nyss uppfaftare reflectioner, som enligt min tanke utgöra grunden för Norrbottens landshushållning måste jag widfoga mina åhörares uppmärksamhet pä nödwändigheten af en dctaljerande och fullftånvig bolföring, hwarigenom den får fraste och tillförlitligaste fånnedom om landthushållningens werlliga tilftånd förs wärfwes, innan jag går att fullfölja och förklara eller framställa de methoder jag funnit under min tio säriga agronomiska bana dels i Swerige, England och Fine land för de lättaste och såkraste. — Almogen boffår fållan fina utgifter och inkomster af hwilken orsak bonden också har få luen reva på fördelen eler olagenheten af fina methoder. Detta år litwäl ett åmne, fom mid detta tillfälle ide låter utres ra fig, emedan dertill skulle fordras myc ten tid och talamod hos åhörarena, at hwilka flertalet dessutom äro rermed bes fanta.