Norrländska Korrespondenten – 25 april 1857, sida 3

5 procent. all öfwerflädia jord, fom innehafwaren ide år i tillfälle att uppodla och rått frös ta, bortgifwas eller försäljas, eller äfwen hela egendomen bortbytas mot en annan och mindre. Landtegendomens rätta wärde beror wäl mycket af lokala förhållanden, men hufwudsakligast likwäl af mossornas och kärrens widd, äfwensom af alla sådana marker, som hwila på ett djupare lager af vegetabiliska ämnen på ssenfri grund, eller äro för öfrigt skogsrifa, lämpliga för en rationell sskogshushålnings införande. Allt flags jordbrufgarbete bör iråttan tid oh andamålsenligt utföras, alltid få fullkomligt, att arberet för lång tid mots swarar der derpå nedlagda k. pitalet, i hwilfen handelse man kommer att upp: offra räntan. Om således en mossa eller hwad annan odlingabar mark som belst, skulle mdelas i stärre 10 geometri ska tunnland upptagande rutor genom omkfring flytande djupa kanaler eller graf war, hwilsa i ärhundraden ide gro igen eller upphöra att från fälter afleda öfwerflödigt och skaoligt watten, samt hela företaget med alla utgifter inberåknade, uppe of till 2,000 Nifådaler Rifsmynt, få stulle densamma i werfligheten ide kosta öfwer 100 Råk daler samma mynt efter Af den deraf sedermera erhällna askast1ing eller winst afdrages arligen räntan och med återstoden afkortas kapitalet. Når en gång kapital och ränta sålunda blifwit till fullo afbetalda, få har man arbetet och allt hwad dermed frame deles wenns i behåll, hwilket icke är en ringa fördel, som sedermera går i arf från slägt till slägt. På samma sätt böra också alla erforderliga äbyvggnader, men i synnerhet tostallet och alla slags arbetsredskap som dagligen behöfwa anwändas, wara ändamälsåenligt giorda och waraktiga, få an äfwen dessa för längre tid mä kunna motswara kostnadsfapitalet, eller få mycket fom möjligt underlätta londthushållnin gens framgång, Ty wårr! denna wige tiga regel försummas likwäl alltför ofta på wanliga Norrlänsska landtegendomar. Men det erfordras i sanning ett ide obetydligt rörelskapital, insigt, arbetsför: måga, orduingssinne oc noggrann efter fon wid en fornuftig landthushållnings bedrifwande, hwarföre hwar och en jord: brutare fom ide fjelf fårner saken i grund eller salnar tillradlig förmåga, alltid borde anlita skicliga oc) wid landets jorv brulsmråttningar bulrade agronomete råd och bittåde. Numera eger Swerge till gång på sådana i landihusyallmngens