Norrländska Korrespondenten – 28 mars 1857, sida 3

A dd ; ——— jetten. Derrå fade ban: Det år em imrig af Kålhufwud; han will hindra fardror att tala i arfefraqan. Han frut. tat wigten af en hederlig mans ord! Derpå berättade han sitt korta samtal med Kåthufwud på morgoaen. — Du par kanske rått — men hwad gör du bår? frågade gudbea Ännu mi ränksam. — Jag will tala wid Julia först — sedan wid hennes far. Nu må jag tala wid farbror sörst. Ni reser i morgon bittida, jaz will i qwäll weta om hon will dli min bustru. Men jag voi tila med henne ensam, ty jag fruktar — — Ätt jag annars staolle ofwettala benne att såga ja? Du har rätt min gullgosse, jag äterwänder till riodarhuset, missl)ckas wi, få tesiamenterar jag åt min dotter min balfwa förmögenhet; Carl Niflas är karl art hafwa af den andra hålften. Jag ger dig mitt bifall af hjertat, Nosenhjerta, men jag förbehåller mig att du i qwäll — — War lugn, farbror, wår tids löjtnanter åro ide få farliga, fom i farbrors ungdom, ätminstone ej för flickor — Oaktadt fader, fann fig den gamla