wid dod ett godt samwete indillat; säsom Lutherus oc om fig sjelf eftertänkligen ber tygar. Ran fan ide lätteligen antaga att uti konventillar, hwarest i gemen inga läme och synnerligen begåfwade föredra: gare lära finnas, gudeliga saker kunna bättre eller oc äfwen så wäl och eftere tryckligen föreftålag och utföras, fom utaf ordentlige predikanter i deras predik: äningar. De finna fig illa bedragne, De I der mena att de wid deras halftomma och halfonda lefwerne åro goda christne. Enstelde oordentlige konventer äro ide af Christo insatte; sastmindre måtte således christne hänwisas til dem, ån till ordentlige kyrkoförsamlingar. Konventikftars al männa hållande år en ny lära, fom all: deles ide fan tillika bestå med de religir ons-reverser, som af andlige och werldölige ministrar gifne blifwit. Anm. Som äfwen Philip Jacob Spener nämnes i Novator, få år nö vigt, att denne mångkunnige, warmt guds aftige och ordningsälskande man) ide lemnas i något ofördelaktigt ljug i affer ende på wiesd följder af hang ursdrung-k nissmuladinrättningar. vByener kallades år 1666 ifrån Stragdburg till Franckfurt a. m. der han hwar wecka höll s. k. collegium piatetis, fwarwid en hwar egde att sig insinna, och dels med den Heliga Skrijts, dels ande rifa böckers läsande och förklarande söka kunskap och uppbyggelse. Werket blef ryfte bart, och fann mångenstädes bifall. Hof diaconus Winkler i Darmstadt begynte anställa slift collegium; men sick motsä. gelse af Öfwerhofpredifanten Menzerus, fom sag längre in påföljder. . rår 1686 blef Spener kallad till dj werhofpredikant i Dresden . och i hela Kurfurstendömet föranledde han predikansterne att drifwa slike öfningar alla Sons (dagar. Samma år förenade fig någre j fiudenter i Leipzig att om Söndagarne läsa den Heliga Skrift, samt göra ereges tiska förflaringar och yttra moraliska tanfar. Antalet of besöfande wärxte, och då uppkom s. k. Collegium philobiblicopracticum. Jbland degse Studiosi och Magistrar woro Scha e oc Fralcke, fom gjorte största figuren, men alle woro icke af enar anda erudtion och försigtighet. Det till: gick mycket olika, o s hår och der förersatades allehanda oreda och confusioner. Det ena collegium förföll uti omilda och otidiga omdömen om det andra och derigenom utspriddes frön till förakt af ret som förr öfligt war. Sietet oh fromt ) I religions oc kyrkohistorien af