jo, jag är extra fommisftons-ländimåär tare och beter Troberg TO... Troberg, ropade gubben och for upp, fom om han fårt ett elektiriski Mi tyckes öfwerraskad. ÅN nej, åh nej, jag ryckte att ni far de Tryberg; och jag höll på att fraga er, om ni wore flägt med en af mina ung: domgwåänner, fann fig gubben. uMNej Troberg. Jafå Troberg, jaha: hm, fommisfionå: landtmätare. Ka, eptra. Jaha, Jaha. Mitt namn är Göransfon, har en liten egendom södernt, refer för min bhelsa, doktorerna ha toreffrifmin! Jafå, yttrade den unge landimätar ren aldeles lugnt, få att gubben flarligen fann att han ej wisste något af den der korgen, fom omslöt hans arma bjere ta. Det war ej utan, att herr Görans fon i sitt finne wille finna — (ty detta war den der ufla pojken, hwillen får fom tanten en gång omtalat, bade för några ögonblick förwirrat Linas hjerta) — fin rwal dum, dålig, löjlig, eller nagot ditåt, för att ätminstone weto fig ha