Norrländska Korrespondenten – 11 mars 1857, sida 1

AS ?s88 .777 UV 190 VEVS BI FA ning; ett sonnerligt politiskt intresse bar frågan om en 250 filometrer lång bana från Tours til les Sables VDlonne, hwilken, om den komme till ständ, skulle genomskära hela Vendee. Enligt Pays lärer England genom den nya konventionen med Persien ers hålla alla de förmåner, fom tillkomma en framför andra gonnad makt. Det eger att öfwerallt i Persien uppritta fon: sulater, utom på Kaspiska hafwets fur fler, från hwilka alla dplomatiska agens j för främmande makter äro utestängda. England. Det berättas att på sednare tiden ett närmande egt rum medan Frankrike och England, i fråga om Donaufurstendsmena, föranledt deraf, att engelska regeringen befarar, att furstendömena skulle komma att stä i allt för stort beroende af Österrike, oh man anser icke osanno att westmafterna, likasom förhållandet war på pariserkongressen, slola gemen(samt söka genomdrifwa dessa landskaps i förening, Italien. Euligt korrespondenser från Turin ska l fränningen mellan de sardinska och österrikista hofwen wara få stark, att de diplomatiska förbindelserna tros komma att afbrytas. Ryske storfursten Konstantin hade den 26 Febr. ankommit till Turin. Turkiet. En turkisk armeckär kommer att afgå still Donaufurstendömena under befäl af Dmer pascha, fom åter tillwunnit sig fultas snens förtroende, sedan han någon tid warit i onåd. Denna armeekår skall be såtta furstendömena och utöfwa fifer: sbetspolisens funktoner derstädes, till def truppstyrka blifwit organisei rad. Amiral Lyons hade officielt tilfänna(gifwit Porten fin nåra föreftående afresa. ,lnnu den 14 Februari hade lifwäl den engelska eskadern ide utrymt Swarta hafwe:. Den militärfommision, som blifwit tilli fatt för att yttra sig rörande reformfir manen angående friftnag införlifvande inti turkiska armeen, har förkastat bildans det af särskildt frift:a regementen. De kristna slola enskilt inträda i turkiska Hår ren. Grekland. Enligt bref från Pireud hade en af: ffedgrevy af de fransk-engelska trupperna egt rum den 16 Fedr. Amiral Boucte Wisllaumez och öfwerste Campbell bemistade revyen. Uti Athen hade ett uppträde vå flat. tet wäckt något uppseende. Den 21 Februari hode en bewäpnad sinnessjuf stu vent inträngt uti fonung Ottos formak samt blif wit arresterad. Jurikos: Stockholm. — Posttidningen meddelar följande re geringsbeslut: Under den 30 sistl. Januari har K. M:t förunnat staden Wenersbora de fri och rättigheter, fom ritets stapelstäder i allmänbet tilfomma, under wiufor, dels att innan ifrågawarande ftapelftarsråttig beter få tillgodon utas och fungåretse der: om blifwer utfärdad, stadens inwånare stola hafwa behörigen styrkt, att de på egen bekostnad anskaffat lämpliga och af K Mi:ts befallningshafwandc i lånet god nkända wågoch måtarehus, äfwensom At . de till tullwerkets disposition upplätit Pas mD q—xÄ — e—— —