minister i Attmar blef Comm. Tannlund dertill utsedd med 2,400 röster. De twenne andra på förslaget uppförde, Commin. Hasselgren och S. M. Adj, Bofer erhöllo den förre 500 och den sednare 25 röster. Röden i Finland. — Från Österbottens städer förljudes, att de allaredan begynna hafwa direkt känning af nöden, derigen om att allt före re skaror af utswultna och balfnakna fa miljer inwandra från upplandstrakterna. Till följd deraf ha de der insamlade understöden också wanligen hastig afsättning på stället. — Wid den 26 firtl. Febr. förrättadt wal till domprost i Göteborg erhöll dofktor Wieselgren 805 röster, kyrkoherden Grewillius 632, regementspastor Rabe 115, fyrkeherden Skarstedt 108 och fyr koherden Schönbeck 14 röster. — Till följd af stark, flera dagar ihållande rimfrost, hafwa telegrafträdarne i trafterna omkring Karlshamn, Kristianstad och Ystad blifwit belagda med 2 till 3 tums tjock isbetäckning, som genom sin tyngd på öfwer hundra stållen afsprångt trådarne och hattarne samt fönderbrutit fleca jerntrolar. Denna swåra förödelse å telegraflinierna kommer troligen att under flera dagars lopp förswåra telegraseringen emellan nyssnämde platser. — I Onsoy socken af Ö. Ginge hår rad i Stane har wod jultiren foljande mårlliga händelse tilldragit fig: En gosse på tredje året, tillhörig en torpare under Slåhult, safnades en dag i hemmet hwarpå flera personer började efterfofa honom med lyktor och bloss, hwarmed man fortfor till fl 2 på natten, men förgäswes. Följande dagen fortsattes eftersökandet, och sorst mid middagstiden märkte en qwinna något, fom rörde fig på en tufwa i ffogen, och då hon närmare undersökte, hwad Det mar, befanns det wara den lille god sen, som höll på att resa sig upp från sitt läger, der han tycktes hafwa sofwit. Natten hade wari kall, och isslagg hade fallit. Bredwid tufwan stodo barnets träskor fastjfrusna. Qwinnan tog den åter funne gossen i sitt sköte, swepte sin kjol om honom och br honom ut föräldrar ne. Sedan man badat hans fötter med kallt watten, fick han mat och war sedan fullkomligt frist. DÅ man frågade honom, om han icke hade frusit, nekade han dertill, sagande sig hafwa legat i en warm fång, omgifwen af buskar. Muledningen till bortgåendet från hemmet fade ban hafwa warit en önskan att hemta wed åt Mormor, som lofwat baka julkakor åt honom. Håndelsen har i trackten wackt bet största uppseende, och mänga hafwa ordentligt wallfärdat till torpet för att se barnet, öfwer hwilfet Försynens ffydodande hand på ett få underbart fått hwilat. (N. W. Vl.)