Norrländska Korrespondenten – 25 februari 1857, sida 2

En flicka kom till en bonde, och följde honom i mark och stog. J wintras gick hon halfnaken och frös sjukdom på sig för lifstiden. En gosse kom till en träds gårdsmästare, swalt, rymde, och man fruktar att ban blifwit sjelfsvilling. Flicfan lärde sig snatta af bunger, supa bränwin af köld oc fnufa! Hon mar 14 är. En madam i närmaste stad tog henne att gå ikring och sälja bakelser; men hon fick tillifa en högst egen kommission: hon skulle spotta i ansigtet Då de gummor, som matmodren utwisade för burnet, och fom woro i fiendskap med madamen. Hwilken ryslig följd af wåra författningar! Med ywad rätt innehar busbonden egunderätten ursorungligen? Derföre att hang förfader uppodlat den Nu hade ju dersa barns farfar uppodlat torpet, ywarföre singo de ej draga nytta derafs Lagen bjuder att hwarje församling fall under hålla fina fartiga. Hur dags börja de dermed? När det år forsent, och då göra de det allt för eländigt. Hade vu ten stackars enkan fatt äte minjione ba qwar — man uanar skator