Aktenskapsprofwet. Marqnis de Guifac soelte wid Ludvig den fjortondes bof en lysande rot. Yan war rik, ansedd, oc — det fom will så ga mer än allt annat — war gift med det wadraste fruntimmer i Fronkrike. Dmsesisig kärlekt Hade lnntit detta band emellan twenne bjertan, fom tydtes flas pade för hwarandry. Men hwar finnes en ostörd sällhet på jorden? — Den un ga damen war tid, och tillbedjare kunde icke felas henne. Af dem war likwäl blott en, som tycktes hos henne hafwa wäckt ett mindre flyftigt intryck; men afwen det endas i bennes mans Ögon. Han war på längt Hål i slägt med denue, war en ung älskwård officer, fom kommic rtill Paris, för att söka slottniag till ett annat regemente, och fann här så mycket nöje i umgänget med fin wadra kufin, att ban, af nit att söka hennes vnnest, alldeles glömde fia äldre anför ning. Ju mindre marquisinnan fann det betänkligt att bemota med uppmärfe fambet en slägtinge vil hennes man, dess