Jafob! bit med nyckarne til flora fi fan. i Denna kista war en ofantlig machin, en antiqvitet, som intog nästan en hel wågg i förmaket. Fontenelle öppnade ben, och hand gäst säg dena uppfylld med brochurer. Ser ni, fade gubben, Vallt detta år kritiker, sentenser och pasquiller, dets emot mina arbeten, dels emot min pers fen. når det möjligtY utropade den fråm: mande; och hang förundran tilltog, di han märkte, att alla brochurerna ide en gång woro uppskurna än mindre lästa. Hrmarföre fualle jag läsa demt fade Contenclle. Innehålla de något dugligt få har jag såkert genom mina wånner fätt weta det, och begagnat mig deraf; det usla od bitande skulle förargat mig, och mitt lugn war mig dyrbart. Detta oföränderliga sinneslugn, och derjemte smultron, trodde Fontenelle sig hafwa att tada för fin hundraäriga ål der. Hau åt smultron i stor mängd och med mycket foder; en rått, hwarmed äfs wen den äldre Cabrillon, Mairan oc presidenten Henault blefwo mycket gam