Norrländska Korrespondenten – 18 februari 1857, sida 1

bragt 6,500 rubel. Totalsumman af de i Helsinaforss kända insamlingarne steg till 68,010 rubel. ö Frankrike. Det berättas att franska regeringen skall ha fullkomligt gillat fin Marge dufs faires i Kina, br de Courcys beteende wid de sednaste tilldragelserna i Kanton. Han hade nemligen genaft afgife wit en neutralitetsförtiaring samt wäg. rat göra gemensam sak med engelsmän och ameriknnare. Det berättas att marskalk Canrobert fall föra befäl öfwer det läger om 40 tusen man, fom i wår kommer att dras gas tillsamman wid Chatons. Man anse fet detta kommando såsom ett sieg till bögsta chefstapet ofwer kejserliga gardet hwilfet sramdeles lärer komma att upp. dragas åt honom. Samtidigt tira marskalfarne Bosquet och Pelisfier komma att utnämnas, den förre till öfwerdefälbafware för lyonnerarmeen och den sednare till generalguvernör i Algier. Österrike. Drottning Viktoria säges ba aflätit en lyckönskningoskrifwelse till fejsaren af Osterrike ued anledning af den wrfärba: de amnestien i konungeriket Lombardiet: Venetig. Äfwen franska regeringen lå rer uttryckt fin tillfredeställelse öfwer dens na Åtgärd. : Under natten till den 26 Janurri förs siörde äskan den eleftrifa telegraftråden på Cherbourglinien, på en sträcka af 7 kilometer. Det läg temligen tjuv sne då åffan aid. — På många tvafter i Franfrite har wintern warit owanligt siräng, J Toulouse, Montwellier, Nis mes oh Marscille bafwa starfa fnöfall egt rum. J Porencerna äro flera må gar alldeles ofarbara. J Touloufe bar kölden warit få sträng, att sydkanalen frusit till och sjöfarten blifwit afbruten. Mer än 300 arbetare sysselsattes med att bugga upp isen och föra den tiljta: dens iskällrar. Äfwen från Havre oms talas owanligt starfa fnöfall. Kejsaren hade kallat till fig abbe Hu gon och lätit honom berätta om Ber: gers sista stunder. Schweiz. En pariserforrespondens till fåeizi ffa. tidningen Bund! meddetar. ur tu förlitlig fålla, att Neufchateltwisten inom få dagar skall definitivt afnöras utt Pas vid. Mean wåniar — heter det deruti — ännu en rosk devesch, fom ffall-ans komma den 3 Februari och hwarpå man lägger stor wigt. Några egentliga fonferenser komma säledes icke att hällas. Representanterna för de makter, som undertecknat londoneryprotokollet, skola ens dast sammanträda uti en enda session, för att underskrifwa den redan afslutade öfwerenskommelsen. — Spanien. i Såsom ett nytt bewis på den utomr ordentliga godtycklighet, hwarmed den spanska ministerens medlemmar utöfwa sina embeten, anföres att ministerpresidenten nyligen emottagit en mängd bref från provinserna, isynnerhet från IVilladolid, Leon och O viedo, hwaruti uppgifwes, att inrikesministern Nocedal us tan förskoning afsatt alla de embets-och tjenstemän, hwilka ide warit benägna eller ide ansetts lämpliga att: uti-abfos futiftifft intresse utöfwa ett kraftigare inflytande vå walförrättninaarne. Sår —— ———8 — —— wWC-w--—nf—kn—ä—— ——— —————————— —— —— — aak—— —— Ett Andal kor w ga fn flimat haden sit i g Rör hängig stern jande ti par liagjor offent! finner Han b och sky och fö räderi wad f wigt a uppsat mera barnet Ludvig fusin, om be. blef fö nung, en af funde vara f ninaen och för terna, polisu de 4 ( lust of och 4 jemte bela d åätnjuti Om des m vinsen detalje heter! politan dolk öl satt a kanoni kastade ämnad göra d presten Primic tude u ten föl för en stian. men ti nedstör fallct? hans d Mörda wa ta, sinne. dåligt Wid söf icke privatl med er ma. ti utfördi wa in lien. len Vi ett off: hade, han få