gionsswärmeri grubblande läserskan, Dee (ena Andersdotter i Medelpad, den 2 fifte line December met pra mördade fin man; att drängen Erik Andersfon i Armwidse jaut i samma månad afhände fig lifwet genom hängning under läserigrubbel, fe dan han, några månader förut, anammat nattwarden af separatisten Riström; art Johannes Andereson i Otteslätt på Oro ust, tubbad af läseri, med knif afdagata: git, den 5 Jan. d. å, en 4 ärig fon och en än yngre dotter, för att rädda dem från förtappelse, till hwilken han ansåg fig sjelf hemfallen. Dessa äro endast når gra af läseriets och swärmeriets frukter. Kunna sådana frukter sågas wara fon na från ett sannt gudfruktigt, menlöst folk, fom tror Evangelium, läser och tillämpar Evangelium få, fom det bör, efter fom ide af swärmeri blifwit förwridet både till för: stånd och hjerta? Skall ide lagstiftningen och werkställande maften säka i i tid före fomma sädana gräsligheter? Hörer det till en kristelig civilisation att läta mwidffer pelje, lögn, bedrägligt proselytmakeri, wan sinniga konventiklar, okristliga predifnins gar hår och der i byarne, tortur, mord brand och mord, allt under religionens mantel eller i religionsswärmeri, oförhins dradt få förkunnas och intet hinder deremot sättas, ingen åtgärd att förekomma och hindra sådana olyckor, utan wäntas tilla feljderna redan intradt och åtgärden fom mer för sent, under det man emellertid låter preventiva författningar i andra fall qawarstå, hwilkas öfwerträdelser ide gripa så djupt in i mensklighetens hjerta, som ide hår anförda. Kan en lag, Att före komma sadant elände och denna lags til: låmpning fallas samwetstwång, förfoljelse och förtryck o. s. w.? å Hwart har då menskligt förnuft och religion tagit wägen? ÄUndren lagarne, men gören dem icke fåme re ån de äro, gifwen ide swärmeriet och dedrägeriet stöcre spelrum, ån de redan hafwa. Samiid och efterwerld skola döms ma öfwer wieheten eller oklokheten hos lagstiftaren, ower beskaffenheten af den swård han tagit om menniskans högsta ans gelågenheter. All ting — äfwen religt onen och tron — behöfwer yttre waårn af den werldsliga makten, för att icke, få fom den kristna ajrikansta kyrkan, små ningom dufa under och förgås af inre nvedrågt och yttre wäld. X. Såsom bewis på äfwen utländska baptisters bitterhet mot swenska statskyrkan och dess presterskap, ma följande märkliga dokument ur af: tonbladet införas: Adress från Holland. MW ha redan flera gånger omnämt den uppmärksamhet, hwarmed man öfwer hela Europa följer förhandlingarne hos of rörande de religiksa angelägenheterna. Man bar till och med i franska, engelska och ty: ffa blad fett widlyftiga redogörelser för den debatt fom i November månad sistl. år egde rum på riddarbuset, med anledning af herr Casper Wollrath Thams motion om inrymmande åt prefterffas pet af en slags censurrått öfwer de ttyckta strister, fom af folportörer spridas, i hmil. Ifa redogörelser dock stundom (t. er i Jndependance Belge) det misstag infarugit fig, att man ansett bewiljandet af re miss till weder börande utskott såsom bifall till nämnde motion. Cit ytterligare bewis på det intresse, fom man öfwerallt egnar åt frågan om religiös frihet i wårt land, i finner man i följande adress, fom med gårdagens post fom oss tillhanda från Amsterdam, och fom wi hår meddela: Till grefwarne Liljencrantz och CE. F brroarneCg Chure GSrderi I I I ; I ——t—— F1W—— —