orena, men för öfrigt få wadra Händer, att målaren önskade få afrita dem. Han f lofwade jvanioren litet penningar, tog bor I nom fem med fig, och bad Honom nvåt 4 ta fina händer. Spanioren gif ut får att göra Det, men återkom qenast, och gade mycket betänksamt. Men hwilkendera handen år det då, fom herrn skall rtita efter 2 som i En Bank på ruin. J en liten stad i norra England Hade en mängd gossar och slickor infunnit fig i stadens sparbank för att göra fina ine sättmngar för weckan, då plötsligen golf wet gaf wika och de unga fapitalifterna till ett antal af trettio stycken, jemte banfs föreftåndaren, hang böcker, pulpet och stol gjorde en hastig färd ned till botten af folrälleren. Ingen blef dock swårare far tad. Nyårsgåfwa till min Flicka. (Frut efter Goldschm idt.) Såg, täcka och) dyrbara licka, hwad skall jag i haft leta ut, hwad skall jag fom gåfwa dig frida, fom wälment och skyldig tribut? ditt hjerta mitt brännoffer redan, du elaka, länge sen egt, men gifwarn försmär du wäl sedan vu gäfwan på guldwigt har wägt. Mynt, perlor och gyldne berlocker big mina riwaler bestä. Om sådant vig fågnar, mitt foder, skall du, når jag får det, och få. Jag ger dig ej blommor, Camilla, fastän det är nutidens ton, det skulle få lätt tydas illa fom prof på en floktig passion. Jag ger dig belt annat än nippor, en skant något sällsynt i stan, men som jag betala doc slipper: Förtjuserska, jag ger dig f—n.